– Långsamheten blir en protest mot allt det snabba i dag, säger hon.
Utställningen pågår 19 oktober till 6 november.
Saskia Neuman Gallery Stockholm
Väntan – Waiting
12 jan. – 11 feb. 2023
I Emma Jönssons broderier blir trådarna till världar och berättelser som skildrar händelser och skeenden runt henne och oss. Jag såg Jönssons verk för första gången på SKF/Konstnärshuset, i utställningen Flight of Doves hösten 2021, och det är svårt att beskriva upplevelsen som något annat än en blixtförälskelse. När hon nu är aktuell med en soloutställning på Saskia Neuman Gallery i Stockholm – där några verk återkommer och några är helt nya – märks samma slående känslighet och skicklighet i hur hon hanterar materialen och bygger sina kompositioner.
Emma Jönsson har arbetat med broderi sedan hon gick ut HDK i Göteborg 1998. Hon liknar sina verk vid dikter i bildform, och får inspiration från små och stora händelser i hennes omvärld.
– Jag lyssnar ofta på radions P1 och på olika poddar, som USA-podden och Radiokorrespondenterna Ryssland. Att kunna använda konsten som ett sätt att hantera sådant som känns svårt och ogreppbart är en tillgång.
Hur går det till när det du upplever förvandlas till stygn och motiv?
– När något händer som engagerar mig börjar jag ibland med en flyktig blyertsskiss, mest för att komma ihåg min initiala tanke. Eftersom jag har arbetat i det textila fältet länge börjar snart en inre flyktig, fragmentarisk bild i stygn visa sig. Jag vill helst inte ha en klar bild av vad jag ska göra när jag börjar sy, det spännande med skapandet är ju att vara på tå under tiden och följa med i processen just som den sker. Jag stannar ofta upp, placerar mitt projekt på ateljéväggen framför mig och ser efter vad nästa steg i broderiet ska vara. Efter en tid brukar bilden ge tecken ifrån sig att vara klar. Men då får den ändå hänga kvar ett tag under uppsikt.
Vad fick dig att börja brodera?
– Måleri och teckning, särskilt kroki, har alltid intresserat mig. Jag målade meterstora akvareller med mycket färg och flödigt med vatten, och tecknade kroki så ofta tillfälle gavs. Men av en av en slump (det kan ha varit någon som tipsade mig) sökte jag till en årskurs hos HV, Handarbetets Vänner på Djurgården. Där började jag brodera. Jag såg många spännande utmaningar med tekniken och gick igång på att jag kände att det fanns förutfattade meningar om broderi. Jag blev också så glad av att umgås med de vackra trådarna, särskilt Moulinégarn som är lite glansigt. Det är fortfarande underbart att ha dem omkring mig i färgsprakande lådor vid mitt bord.
Utställningen heter ”Väntan”. Varför?
– För att det finns flera verk i den som har ordet väntan/waiting i sin titel. Just nu tycker jag att läget i världen är som en lång väntan på att Ryssland ska besegras eller dra sig ur Ukraina. Att Corona ska släppa greppet om världen och låta människor få umgås utan att känna rädsla; väntan på att situationen för de uteliggare som härbärgerar på Paris gator ska förändras så de inte behöver bo i en pappkartong. Väntan på att mörker ska bytas mot ljus.
Vårsäsongen startat starkt på Stockholms gallerier. Magnus Bons gör en rond och hittar en röd tråd i ett drömlikt och kontemplativt uttryck, kanske ett svar på en orolig tid med krig och pandemi.
Den textila konsten tillförs nytt bränsle genom Emma Jönssons uttrycksfulla broderier på Saskia Neuman gallery. ”Väntan” heter hennes debut på ett Stockholmsgalleri och visar på konstvärldens växande intresse för tidskrävande, meditativt hantverk. Mot en botten av nattsvart eller vinröd sammet avtecknar sig Jönssons personligt färgade scener, som berättar om livets små glädjeämnen och större förluster.
Intryck från en resa till Paris blandas med upplevelser av människor på flykt. Bilddetaljerna flyter som i en medvetandeström, de blossar upp som fyrverkerier, men bygger samtidigt väl avvägda kompositioner. Djur och figurer, träd och blommor är återkommande inslag, där särskilt betydelsefulla gestalter effektfullt omges av strålande ringar.
Det mjuka textila materialet och det en aning naiva bildspråket ger trygghet och fast mark, även om den antagligen är skenbar.
Starkast koncentration har ändå en svit mindre broderier som Jönsson gjort med kriget i Ukraina i bakhuvudet. Abstrakta svarta former på fläckad gråbeige botten. Hetsande horder av småstygn sprider sig över bildytan. Här finns en materiell förtätning med spår tillbaka till Lenke Rothmans överlevnadskonst.
VECKANS GALLERI
Unga brodöser tar plats i Konstsverige
Sällskap på tråd
Galleri Anna H
Till och med 27 april 2017
Susanne Wiel bjuder in till broderifest på Galleri Anna H. Sverige har en fantastisk broderitradition och det fina är att detta konstnärliga uttryck också har en mängd skickliga yngre utövare. Funny Livdotters unga kvinna i kolossalformat, iklädd kängor och herrväst, gör just det – tar plats – vilket innebär att titeln Surrender 2016 känns missvisande. I mina ögon är denna applikation istället en helgjuten hyllning till yngre kvinnokraft och en uppmaning att stå stark och rak. Det stora formatet tydliggör Livdotters förmåga att med sina verk ta in ett helt rum, på ett sätt som leder tankarna till offentlig konst. Jag hoppas få se henne som ensamutställare i våra trakter inom kort.
Alldeles jämte hänger Emma Jönssons fantastiska och djupt fantasieggande berättelser om natten. Jag stannar länge vid dem. Jönsson har i och med bytet till mörk bakgrund hittat ett helt eget uttryck. Formerna och spåren efter händelser vi inte riktigt kan identifiera skimrar i månskenet och ger en anda av mystik åt varje liten del av kompositionen. Fantastiskt!
Detta berättande broderi förser dessutom broderiets i grunden abstrakta natur med en mer upplöst, modern berättande dimension, vilket Britta Marakatt-Labba också förmedlar i sin variation på temat masker.
Lillevi Hultmans collage i korsstygnsteknik för tankarna till äldre berättartraditioner inom allmogen på det sätt hon avbildar exempelvis en gård med omgivande träd. Kompositionen i sin helhet är annars fragmentarisk på ett sätt som påminner mer om modern bildhantering och resulterar i ett spännande möte mellan olika bildtraditioner.
Jag vill också lyfta fram Anna Sjons Nilssons underbara figurpar och den stämning av absurd våryra som omger dem. Här finns en värme och konstnärlig uppfinningsrikedom som ger hennes folkkonst ett helt unikt uttryck.
För den teknikintresserade finns här också en ypperlig möjlighet att jämföra exempelvis utförandet av franska knutar i Henriette Ousbäcks och Pasi Välimaas verk. Ousbäck använder tekniken till att avporträttera lavar, medan Välimaa låter dem skapa ett skört och nästintill poetiskt abstrakt mönster på sidenorganza. Lägg till dessa Kicken Ericsons skira, doftande Vårstycke så är våren snart här.
Göteborgs Posten Torsdag 30 mars 2017
Stort, starkt och med färre färger och fästpunkter. Emma Jönssons senaste broderier ser inte riktigt ut som publiken är van vid. I en utställning i Konstmagasinet i Katrineholm visar textilkonstnären från Floda verk med ett nytt tilltal.
I galleriet hänger stora broderier på svart sammet. Föreställande, grafiska bilder av täta, täta stygn i ljusa färger, som nästan självlyser i mörkret, berättar historier om människor som flyr, stängs inne eller ute eller befinner sig på rankiga farkoster på ett hav. Himlarna är mörka och stjärnor och månar lyser svagt.
Emma Jönsson berättar att det handlar om en längtan efter gå upp i format och att arbeta med just sammet som material och att hon är starkt berörd av den utsatthet och maktlöshet som drabbar människor på flykt.
Hon visar ett broderi som har titeln ”Muren”.
– Det är Trumps mur mot Mexiko, Trump själv stiger upp bakom muren med sina vassa åsikter, säger Emma Jönsson.
Broderierna andas tradition och historia men har också tydliga kopplingar till samtidens stora frågor och estetik. Här finns Pariskatedralen Notre Dame, fjolårets inredningstrend flamingon, gummiflottar på havet och vikingaskepp. Allt gestaltat med stor hantverksskicklighet med recyclade garner på återvunna tyger.
De tiotusentals stygnen som Emma Jönsson syr för hand kräver enormt med tid – ett verk kan ta fyra månader på heltid att brodera.
– Långsamheten blir en protest mot allt det snabba i dag, säger hon.
Utställningen pågår 19 oktober till 6 november.